Buzzador - Philips Avent

Genom Buzzador har vi, eller snarare Erik kanske, fått testa en flaska som heter Philips Avent. Vi har testat den några veckor nu och den funkar bra överlag. Den är lite svårare för honom att hålla själv än våra vanliga flaskor och den runda nappen gör att det lättare rinner bredvid. Han får också i sig mer luft med denna flaskan och blir väldigt fisig. 

Kanske passar denna flaskan för lite större barn som kan greppa den bättre. 


5 månader

Jag kan på riktigt inte förstå vart tiden tar vägen. Idag är Erik redan 5 månader. Alltså 5 månader, hur är det möjligt?! Samtidigt känns det som att han har varit hos oss ännu längre. Vad gjorde vi innan han fanns liksom? Han växer och växer. Idag vägde han 6820 g och var 63,5 cm lång. Vår stora fina pojk. Vaccinerad blev han också. 


Mer och mer hänger han med i vad som händer. Han ligger och pillar på saker, på oss och på Timjan. Helt galet så han utvecklas. 

Smartson - Dermicin

Via Smartson har Erik och jag fått möjligheten att prova produkten Dermicin mot skorv. Erik har haft skorv sedan han föddes.

När vi började såg han ut såhär:


För att bara ett par dagar senare se ut såhär:


Jag är riktigt nöjd med resultatet. Det var lätt att applicera och medföljande kam var väldigt effektiv för att försiktigt kamma bort skorvet, inget obehag för Erik. Kan verkligen rekommenderas!

Älskade barn

Tänk att vi i fyra månader och två veckor fått ha vår underbara son hos oss. Han växer så det knakar och är redan uppe i storlek 62. När han föddes var 50 lite för stort. Han han verkligen gått från pytteliten hjälplös nyfödd till en upptäckande bebis.


Han utvecklas hela tiden och det märks bara på kort tid. Från att bara peta på leksaker/gosedjur till att vrida, vända, pilla och stoppa i munnen. Han vänder från mage till rygg och försöker åt andra hållet också, men där är det oftast en arm som liksom hamnar i vägen och han rullar tillbaka till rygg igen. Men han försöker och försöker... På skötbordet har han svårt att ligga stilla. Han tar tag i saker, pillar med sina kläder, drar ned fingrarna på skötbädden så att det låter. 

Den doppresent som används flitigast just nu.

Just nu är han inne i en period där han kräver närhet nästan all sin vakna tid. Tyvärr räcker inte Timjans närhet utan det måste vara mammas famn.

Lajvänka

För någon timme sedan, med bilen full av utrustning, försvann Håkan iväg mot ett lajv. På söndag kommer han hem igen. Kvar hemma blir Erik, Timjan och jag. Alldeles ensamma, dag och natt. Men det ska vi väl klara tänker jag. Erik bestämmer takten gissar jag. Det brukar få bli så. 

Till detta lajv har det grejats och pysslats i massor. Håkan har liksom byggt en rustning skulle man kunna säga, av plåtar och konservburkar. Nu precis innan kan åkte gjorde han färdigt en sköld av kompostgaller och masonitskiva. 

Vad Erik och jag ska hitta på vet jag inte riktigt. Det lutar åt helt vanligt hushållsarbete. Och så ska vi åka till Zedig´s och äta glass någon dag. Eller flera... Om Erik låter mig ska jag försöka få till några nya gardiner, både till köksdörr och dörren på framsidan, och till matrummet. När jag ändå håller på skulle jag vilja ha något till förvaringen under vindstrappen också. 

Det är en första gång för allt

Förra helgen tog Håkan med mig ut i skogen för att göra något jag aldrig testat tidigare: vi skulle plocka kräftor. För hand. Gåendes i ån. Sagt och gjort, svärföräldrarna var här och åt middag och valde att stanna hemma för att passa Erik så det blev bara Håkan och jag. Vi parkerade på en liten ficka vid vägen och gick några hundra meter genom skogen för att komma fram till Silverån. Byxor veks upp och så var det bara till att kliva ner i ån och lägga ut bete. Vi hade strömming i frysen som vi aldrig kommer äta upp så det kom väl till pass. Sen gick vi där fram och tillbaka ett antal gånger. Tillslut hade vi fått ihop 7 kräftor. Det blir det ingen fest på, så de åkte tillbaka igen. Men roligt var det. Ser fram emot att få ta med mig Erik på sådana här som äventyr i framtiden. 


Bästa sällskapet

När jag tidigare idag hängde upp tvätten på tork hade jag bästa sällskapet.


Det blir en del tvätt med en grabb på snart 4 månader som kräks en del. Jag är glad att vi bor i hus och har egen tvättmaskin.


Björkas Nytt och Bytt

Strax innan Eksjö när man kommer från vårt håll ligger en liten by som heter Björka. Där har man, i en gammal ladugård, öppnat en second hand-butik med nästan bara kläder. De har lite inredning, leksaker, väskor och andra accessoarer också. 

De säljer på kommission och man får 40 % av det som ens kläder säljs för. 

Erik och jag var där igår och fyndade fina kläder till honom för ynka 155 kr. Nu när Erik växer så det knakar är det dags att lägga undan allt som är för smått. Kanske att det blir inlämnat på Björkas Nytt och Bytt. Ska gå igenom min egen garderob också. Har en hel del där som är för smått och/eller aldrig kommer användas av mig igen.

Jenny Meyers foto.

'Älgörtssaft

Förra året var vi på Ölands skördefest och då köpte vi en flaska älgörtssaft. Maken älskade den och ville göra egen om vi hittade älgört. Vem är jag att säga nej till min underbara make? När vi var på skogspromenad hittade vi ett ställe med älgört men det var inte tillräckligt många utslagna blommor än så vi avvaktade. 
När jag var ute på baksidan såg jag blommor som var bekanta, och vad var det om inte älgört. Senare såg jag att det fanns ännu mer nere vid lagården så jag plockade det jag behövde för att göra min saft. Det var samma dag som Timjan blev ormbiten så saften fick vänta någon dag. I helgen hade den stått färdigt så den silades av och hälldes på rena flaskor. Använde petflaskor och la saften i frysen. 
Receptet hittar du här.

Jönköping x2

Förra veckan fick vi åka med Timjan till veterinären igen. Denna gången pga ett ormbett.
Nosen svullnade upp och hon var slö. Facetimeade med Håkan för att visa och under tiden blev hon sämre. Ringde till veterinären i Vimmerby men de hade fullt för dagen och kunde inte ta mot. Ringde till Eksjö istället och dit var vi välkomna omedelbart. Under tiden ringde Håkan till sin mamma som slängde sig i bilen och kom hit för att ta med Timjan till Eksjö. När hon kom bestämde vi att jag skulle följa med också. När vi kom till Eksjö satte de dropp med en gång och höll koll. Veterinären ringde till Jönköping för att rådgöra då Timjan egentligen behövde få mer dropp än de hann ge innan de stängde. Så det blev att vi fick åka till Jönköping, med Timjan uppkopplad på dropp. 


Väl i Jönköping blev hon inlagd och de var ganska säkra på att vi skulle få hämta henne redan nästa dag. 
När vi åkte hem hade varken svärmor eller jag ätit sedan frukost så vi gjorde en chansning. Vi stannade till på Maxi och köpte fikabröd sen åkte vi bort till Håkans farbror och faster. De var hemma och bjöd på både kaffe och smörgås innan vi åkte hem. 


På tisdagen ringde veterinären och sa att Timjan mådde bättre, men hon rekommenderade en natt till, om vi inte absolut ville komma och hämta henne och försöka få i henne smärtlindring hemma. Så Timjan blev kvar och jag trodde verkligen att vi skulle få hämta henne på onsdagen. Men när veterinären ringde på onsdagen berättade hon att Timjan börjat kräkas på tisdagskvällen och kräkts under natten. Hon ville inte skicka hem en hund som mådde så dåligt, så hon fick stanna ännu en natt. Men på torsdagen mådde hon så bra att vi fick hämta hem henne. Håkan hade tagit semester så vi åkte hela familjen och hämtade hem vår älskade lilla vovve. Passade på att hälsa på hos hans farbror igen.

Nu mår Timjan bättre och busar runt igen.

Vår första bröllopsdag

Idag, den 16e juli, firar jag och Håkan vår första bröllopsdag. 

Tänk att det redan hunnit gå ett helt år sedan vi stod framför prästen i Ingatorps kyrka och lovade varandra evig kärlek inför släkt och vänner. 


Om tre veckor döps vår son i samma kyrka och jag känner mig lyckligare än någonsin!

Det liv jag lever har varit sååå värt att vänta på. Håkan, min älskade man, att våga träffa dig är det bästa beslut jag någonsin fattat. Nu 3,5 år senare är vi gifta, har barn, hus och hund. Livet är inte alltid enkelt, men med dig vid min sida går det lättare. 

Goda grannar

Idag blev vi överraskade av grannarna. Elisabeth och Elisabeth kom med en liten påse till Erik. I den låg en jättefin vädurskanin. Den ligger Erik och pratar med. 

Majskolvar är inte bra för hundar

Igår fick vi göra en utflykt jag inte riktigt räknat med, eller velat göra. Vi fick åka med Timjan till Läckeby djursjukhus. 

I fredags hade vi kompisar över på grillfest. Håkan och jag åt bl.a. grillad majskolv och resterna slängdes på komposten. I söndags var Timjan i komposten och käkade de där resterna av majskolvarna. På måndagsmorgonen upptäckte vi att hon spytt lite här och var under natten, på många ställen låg små högar med majs. Inget mer med det, bara att städa upp. Hon mådde som vanligt, åt och drack och var med oss på promenad. Men så natten till igår hade hon bajsat inne på ett flertal ställen och när vi klev upp var hon väldigt slö, gick sakta, nosade inte på Erik en enda gång och var verkligen inte sig själv. Så jag ringde veterinären i Vimmerby som tyvärr inte kunde ta emot förrän fredag men ansåg att hon behövde kollas på direkt. Jag blev hänvisad till Jönköping (9 mil) eller Kalmar (14 mil) och valde att ringa till Läckeby (Kalmar). Jag tänkte som så att om det skulle vara något, att jag skulle behöva hjälp på nått sätt, så finns mina föräldrar inte allt för långt bort. Nu valde Håkan att följa med så vi hämtade honom på jobbet och körde mot Kalmar. 

Boven i dramat.
Väl på plats kände en djurvårdare igenom henne, sen kom veterinären. Timjan röntgades och vi fick veta att hon inte verkade ha några majskolvsrester i tarmarna som orsakade stopp (vilket just majskolvar kan göra, de är för hårda för hundar). Vi fick välja på om vi ville ta med henne hem direkt eller om de skulle hålla kvar henne för observation. Eftersom vi faktiskt fick välja så kände vi att vi ville ta med henne hem igen, så vi löste ut oss och åkte hemåt.

Hungriga och trötta stannade vi hos mina föräldrar. Vi hade förvarnat dem om att vi ville ha nått i magen innan vi åkte hem och hade räknat med kaffe och smörgås men när vi kom var grillen tänd och vi fick hamburgare. Mina underbara föräldrar! ♡

Dumma majsätande hund. Skönt att det gick bra. 

Livstecken

Eriks utveckling går i rasande fart. Han är med så mycket, lyssnar, tittar, skrattar. Och han "pratar" otroligt mycket. Han kan ligga och jollra hur länge som helst när han är på bra humör, antingen tillsammans med oss eller ensam på en filt. 

Såhär sitter vi ofta, Timjan, Erik och jag. Mysigt värre. 
Det ska bli så himla roligt när han blir större och vi kan ta med honom på saker som han kan uppskatta. Han har hittills varit på Filmbyn tre gånger, men han är alldeles för liten för ett sånt ställe. 

Här hemma händer det också grejer. För varje dag som går får vi mer och mer ordning, ett litet litet steg i taget. Bland annat har vi nu fått ett normalt TV-rum. Skinnsoffan som stod här har äntligen hamnat uppe på hallen, efter att den stora soffgruppen som stod där fått ny placering i ladugården. När soffan försvann från vårt TV-rum blev det mycket luftigare här och möbleringen känns vettig. 

Redan 2 månader

Nu är han 2 månader, vår älskade son. Erik heter han förresten och är en riktigt liten goding. Livet rullar på med blöjbyten, matning och annat nödvändigt. När Erik var 4 veckor gammal började Håkan jobba igen efter ledighet, det var en extra stor omställning att behöva klara sig själv på dagarna, men det går ju när det liksom måste. Vi har det bra här hemma Erik, Timjan och jag.

Förra veckan var vi på BVC och uppmätte 54,5 cm och 4150 g. Det är en ökning på 4,5 cm och 890 g sedan födseln. Nästa vecka är det dags igen. Han växer så det knakar vår lilla grabb.



Timjan accepterar honom fullt ut nu. I början gick hon iväg när han skrek men nu springer hon och tittar till honom när han låter. 

En kort sammanfattning av det mest underbara dygnet hittills

Så hände det då, det där vi gått och väntat på i nästan 9 månader. När jag började räkna efter nu så är det ganska precis 8 månader efter att vi upptäckte graviditeten.

Den 22 april 2017 kl. 17.50 föddes den mest underbara lilla pojke jag någonsin sett (sorry Håkan, men du ligger tvåa här...). 

Kvart i tolv fredagen den 21 april gick vattnet. Eller forsade är väl mer rätt ord, det bara rann och rann. Ringde till förlossningen som sa att då jag inte hade några värkar, mer än lite molande värk liknande mensvärk, så skulle jag ta en alvedon och försöka sova. Blev inbokad för kontroll på lördag förmiddag. Håkan bäddade min säng för att liksom skydda den lite mot allt vatten, men jag hann knappt lägga mig ner innan det kom en värk. Sen kom det en till, och en till... När det kommit 3 på en tiominutersperiod ringde vi in till förlossningen igen och förklarade läget. Blev ombedda att komma in så det var bara till att börja göra sig i ordning. Håkan ringde sin mamma så hon kunde komma och hämta Timjan och sen packade han ut nödvändigheter i bilen, utifall att vi faktiskt skulle få med oss en bebis hem. Sen bar det av mot Eksjö.
Runt två på natten vandrade vi in på förlossningen och fick komma in på en förlossningssal. Vitala parametrar kollades och CTG kopplades. En barnmorska undersökte och konstaterade att jag inte öppnat mig mer än 1 centimeter. Värkarna kom och gick, högst acceptabla i smärtstyrka. Fick en liten medicinmix, så kallad sovdos, med värk- och sömntabletter och se var det bara till att försöka sova. Sov ungefär 3 timmar och vid nästa undersökning hade jag inte öppnat mig något mer. Åt lite frukost, kaffe och ett par smörgåsar. Fortsatta CTG-registreringar under dagen som var avvikande och resulterade senare i läkarkontakt. Bebisen var stressad i magen av någon anledning och de misstänkte för lite fostervatten varpå de skulle försöka få in mer vatten. Runt 12 timmar efter att vi kom in fick jag börja andas lustgas för att ta mig igenom värkarna. Tyvärr gav gasen mig inte så mycket mer än illamående. Önskade få epidural och en undersökning visade på att jag var öppen 5 centimeter. Epidural sattes och en läkare skulle försöka få in mer vatten i livmodern, detta misslyckades dock efter flera försök. Under tiden jag låg med benen i benstöden hände det grejer... Öppnade mig ganska mycket på kort tid, epiduralen tog bra och det gick ganska bra att andas igenom värkarna. Trycket neråt ökade hela tiden och tillslut var det ingen idé att hålla emot längre. 17.50, ungefär en timme efter första krystvärken kom den finaste lilla pojke man kan tänka sig ut till världen. Med tårar i ögonen tog jag emot honom på mitt bröst och grät av lycka när barnmorska och läkare sydde ihop det jag spruckit. Sedan låg han på mitt bröst och tuttade länge... 
Efter några timmar var det en rörd och nervös pappa som för första gången höll sin lilla son och assisterade vid vägning och mätning. 3260 g tung och 50 cm lång. 
När mätning och vägning var klart blev vi överflyttade till BB-avdelningen där vi äntligen kunde få slå på våra telefoner och ringa våra familjer. Det obligatoriska grattisfikat fick vi såklart också och för mig var det det första jag fick i mig i matväg sedan frukosten. 


Natten gav inte så mycket sömn, bebisen åt och åt och åt så han låg bredvid mig i sängen eller på mitt bröst. Var tredje timme kom personalen in för andningskontroll och vid några tillfällen i början även temperaturkontroll. 
Vi var kvar på BB till måndag förmiddag, sen kände vi att det var okej att åka hem. Man blir lätt lite rastlös. Bebis godkändes av barnläkaren och mina stygn kollades av barnmorskan. 

Jag har känt mig väl omhändertagen på förlossningen och BB från det att vi kom in tills att vi lämnade och åkte hem. Visst, man är väl inte jätteglad på personalen när de tvingar upp en på toaletten mitt i värkarbete när man har ont och bara vill skrika, eller när man känner sig som en jättebebis som har sjukt ont och de klappar på en och säger att man är så duktig så. Men i efterhand är jag glad över allas stöttning.

Ett speciellt stort tack riktar jag till min underbara man som funnits vid min sida hela vägen, från början till slut. Jag älskar dig av hela mitt hjärta och hade aldrig klarat detta utan dig! 💗

Påsken 2017

Påsken kom och påsken gick. 


På skärtorsdagskvällen kom mina föräldrar och yngsta syster. Som alltid när man har besök, oavsett vem eller vilka, så blev det mat och umgänge. På torsdagskvällen just blev det varma smörgåsar. 

På långfredagen sjöng jag i kyrkan i Ingatorp med kyrkokören och mamma följde med och lyssnade. Här hemma hade det under tiden kopplats el i badrummet och när pappa och Håkan kom från hundpromenaden så stekte vi hamburgare för glatta livet till lunch/middag. Senare på eftermiddagen åkte besökarna hem för att umgås och äta påskmat hos mormor och morfar.

Lördagen var en lugn hemmadag, på kvällen/natten sjöng kören i påsknattsmässan i Bellö. Trots detta orkade jag på söndagen upp till kyrkan på söndagsförmiddagen (de firar inte gudstjänst förrän kl. 11 här), medan Håkan åkte till svärföräldrarna för att plantera skog. Åkte dit jag också efter kyrkan för att äta lunch. På kvällen när de var färdigplanterade kom de hit allihopa, Håkans syster med sambo och hans syster, Håkans bror och svärisarna. Vi bjöd på helstekt anka med nån kål och till efterrätt blev det pavlova. 


Måndagen bjöd på mer plantering, här i Hornsved denna gången. De kämpade på och i halvtid kom de hit för att få i sig lite mer energi i form av kaffe och smörgås. Så mycket pålägg som jag plockade fram då tror jag inte att jag haft på bordet samtidigt tidigare. Kvällen blev en slapparkväll i soffan, som så ofta annars. 

För mig som ändå bara går hemma och skrotar spelar det kanske inte så stor roll, men för den som ska jobba är det skönt att få varva ner.

Pyssligt värre

När vi var hos mina föräldrar förra helgen så passade vi på att köpa material till ett babynest. Vi hittade ett jättefint tyg i blått som ändå kändes könsneutralt, dvs inte allt för pojkblått. Det har djur och bokstäver i brunt och vitt och är jättefint. Igår plockade jag fram symaskinen och satte igång att mäta, klippa, nåla och sy. Efter några timmar hade svetten runnit och tålamodet prövats. Men jag fick ihop det! Så jäkla stolt över mig själv. Faktiskt. Trodde att jag skulle ge upp och lämna allt i en stor hög till svärmor, men jag fixade det på alldeles egen hand. 



Beskrivning till nestet hittade jag här och här. Blandade lite, tog det som kändes smartast från båda kan man säga.

En vecka

Så var det fredag igen. En hel vecka av april har gått. April - den månad då vi förhoppningsvis får möta den lilla filur som bor i min mage. 3 veckor kvar till beräknat datum, men det vet man ju aldrig när den tänker titta ut, om den gör det frivilligt eller om vi tillslut måste vräka den.

En hel vecka har jag varit föräldraledig. Jobbade ju sista dagen förra fredagen, bjöd kollegorna på ananaspaj till fredagsfikat och fick en liten paj över som vi tog med till mina föräldrar samma kväll. Dagen innan, på torsdagen alltså, så hade vi lite avslutning för mig med barnen. Veckan innan hade de bakat supergoda muffins som vi avnjöt vid samlingen. 


Hjälp vad fort det rullar på

Det går undan, det är nästan hemskt så fort tiden går. I fredags slutade jag jobba och går nu "bara" hemma i väntan på bebis. Vi har 24 dagar kvar till beräknad nedkomst, men hur det blir med den saken vet man ju aldrig. Men med drygt tre veckor kvar nu så får den faktiskt komma när den kommer, nu känns det som att det är rätt så lugnt ändå. Hade gärna sett att badrummet på nedervåningen var klart först, men har inte sett röken av rörmokaren sedan han förra veckan lämnade huset med orden "det saknades en del grejer, tyvärr". 

I helgen som gick var vi nere hos mina föräldrar. Där passade vi på att köpa material till ett babynest. Idag när jag tänkte ta tag i att sy det hittade jag bara symaskinen, inte vare sig strömsladd eller pedal låg på samma ställe. Mycket irriterande. När vi bodde i Skirö låg allt i samma låda i källaren, men mycket möglade ju för oss där, så även lådan med symaskinen. Instruktionsboken var bortom alla räddning, men själva maskinen och dess tillbehör hamnade någon annanstans. Men uppenbarligen inte tillsammans. Så det blir inget nest. Iaf inte innan jag lyckas hitta de borttappade sladdarna. Men sånt är livet. Får hitta på något annat att göra istället. 

Nästa punkt på listan är att hitta fatet till den stora krukan som ska stå på trappen. Själva krukan stod i en annan kruka på logen, men fatet har hamnat någon annanstans. Går ju att plantera vårblommor ändå, men det blir lite tyngre att lyfta över krukan på fatet sen, med jord och blommor. Men det löser sig alltid. 

Sen finns det ju alltid tvätt att fixa. En del är torrt och ska ner från ställningen, lakan ska vikas. Och så finns det ju lite i källaren att tvätta. Meeen, det har jag ingen vidare lust med...

Hej vad det går

Var hos barnmorskan igår morse innan jobbet. Gick in i vecka 33 i söndags (32+3 idag). Allt såg bra ut. Det tuffar liksom på i lagom takt. En sådär 7-9 veckor kvar innan vi kan få hålla vår bebis i famnen. Typ.

Bltr: 109/80
Blskr: 7,0
SF-mått: 32 cm
HF: 138 slag/minut
Vikt: +10 kg

Vi grejar på för fullt här hemma med badrumsrenoveringen. Vi har gjort klart allt vi kan själva just nu, nu är det rörmokaren som ska komma hit och installera allt vattenrelaterat och montera upp inredningen, sen har vi äntligen ett fungerande badrum på nedervåningen. Ska bli så himla skönt! 
När det är färdigt kan vi montera skötbordet som ska stå där inne. 

På tal om bebis och möbler så monterade jag spjälsängen i helgen och bäddade i måndags, så nu står den redo i ett hörn i vårt sovrum och bara väntar på att få användas. Och så var Håkans föräldrar här i helgen och hjälpte oss att bära ut möblerna som står i blivande barnrummet så nu är det snart tomt också. Blev en byrå kvar som bebisens kläder ska ligga i, sen får vi väl se vad som hamnar där inne så länge. Men känns skönt att bit för bit förbereda bebis ankomst till våra liv. Alla kläder och textilier är tvättade och redo att läggas ner i byrån. 

Sjukstuga

Här gör vi inte många knop, varken Håkan eller jag. Själv drabbades jag av magsjukan i veckan och har mest sovit mig igenom sjukdagarna. Idag känns det lite bättre och febern är borta. Håkan känner sig inte helt hundra han heller så vi gör så lite som möjligt, eller det vi orkar ska man kanske säga.

Vi fick en chromecast i julklapp och den har vi nu kopplat in i TVn. Sååå skönt att kunna kolla på lite större skärm utan att behöva släpa med sig datorn in i TV-rummet och härja med en massa sladdar. Supersmidigt! Man är dock lite begränsad i utbudet än så länge. SVT och TV4 kör vi hittills, 5an funkar inte. Än iaf. I framtiden blir det fiber i detta hus och då blir det "riktig" TV. 

Annars lunkar det på i bebis-väntar-läget. Just idag har vi 70 dagar kvar till beräknad nedkomst, men det kan ju bli både innan och efter. Vi får vänta och se helt enkelt. Har foglossning som behandlas med akupunktur hos sjukgymnasten en gång i veckan och hittills känns det som det faktiskt hjälper en del. 
Vagn, babyskydd, säng och lite tillbehör var vi och köpte förra helgen. Kläder finns och lite hygienprylar. Ska gå igenom lådorna jag har och se vad vi behöver komplettera med, men i det stora har vi nog mycket av det viktigaste hemma. Ska väl mest se till att få det på plats. Där spjälsängen ska stå, i vårt sovrum, stor just nu ett stort bord. Sen är det blivande barnrummet överbelamrat med möbler som vi inte ska spara på. Men de är för tunga för att jag ska orka hjälpa till att få ut dem, så de får stå kvar tills vi kan få lite hjälp helt enkelt. 

Det rullar på

Igår var det dags för besök hos barnmorskan igen. Kollade socker, blodvärde, tryck, mätte magen och lyssnade på hjärtljuden hos bebis. Växer fint, hela 4 centimeter sedan sist. Tycker själv inte att det hänt något med magen sedan jag var där sist, men det har det ju tydligen gjort. Får se hur mycket det hinner hända tills nästa gång. Då var det visst dags att kolla vikten igen. Ska bli spännande att se hur mycket jag gått upp sedan inskrivningen. Låg ju på minus ganska länge pga illamåendet de första 10 veckorna... 

Nu till helgen åker vi ner till Nybro och Kalmar. Har köpt en begagnad spjälsäng som vi ska hämta, sen ska vi hämta barnvagnen. Och handla till bebis på IKEA. Typ sängkläder och andra nödvändiga tillbehör. Tänker frottétvättlappar, filt och annat vi kan tänkas hitta där. 

Bltr: 115/81
Blskr: 5,9
SF-mått: 28 cm
HF: 144 slag/minut

Pluttisen i magen

I måndags var jag på första besöket hos barnmorskan sedan vi flyttade hit. Jag gillade henne, kändes lugn och trygg. Pratade lite om hur jag mådde, kollade trycket, tog prov för blodgruppering och socker, mätte magen och, mest spännande av allt, lyssnade på pluttisens hjärtljud. Pratade snabbt om hur jag tänker med amning och sådär. Blev inbokade på "föräldrakurs" i mars, på plats på MVC. Tillfälle två är på sjukhuset med jämna mellanrum. Det blir bra detta!

Vilken fantastisk upplevelse att höra bebisens hjärta ticka på, precis som det ska. 

Bltr: 100/67
Blskr: 4,0
HF: 140 slag/minut
Du har aldrig begärt av mig
att jag ska skriva kärlekssånger.
Du har aldrig begärt av mig
att jag ska måla ditt porträtt.
Du har aldrig begärt av mig
att jag i ångest,skuld och ånger
jämt ska veta vad som är riktigt
och alltid tro det som är rätt.

Får jag hålla din hand?
Får jag kalla dig vän?
Får jag dela ditt ord och din tro?
Får jag komma ibland
till din blomstrande äng
där ett frö av förlåtelse gror?

Jag har aldrig begärt av dig
att du för mig ska gå på vatten.
Jag har aldrig begärt av dig
att du ska göra det till vin.
Jag har aldrig begärt av dig
att du ska tända sol om natten.
Nej, det enda jag har bett om
är att få tro att jag är din.

Får jag hålla din hand…


Tomas Boström

Rensa, rensa, rensa

Allt eftersom vi öppnar skåp och garderober här hemma hittar vi saker som inte är våra, men som ändå måste gås igenom. Idag tog jag tag i skåpet som står i hallen. Där har Håkans farmor och farfar haft sina gardiner, gardiner som inte tilltalar mig alls. Är det inte murriga och tjocka gardiner så är det spetsgardiner med olika mönster. Hittade några linnedukar och några andra dukar att behålla, resten ryker. Planen för skåpet just nu är att antingen behålla det som någon form av linneskåp eller ta bort hyllplanen och sätta in en klädstång istället, så att det blir en garderob. Har inte riktigt bestämt mig. Å andra sidan står det inte helt fantastiskt där, för det hamnar bakom både dörren till köket och dörren till TV-rummet, men jag vet inte var det skulle kunna stå annars.


Renovering pågår

Idag har vi lagt golv. Håkan och jag. Själva. Mest Håkan, men jag har hjälpt till så gott jag har kunnat. Typ tagit ut hunden och värmt mat. Hehe, nej då, jag har också varit med och lagt golvet. Vi började i förmiddags och blev färdiga nu ikväll. Mitt på dagen tog vi en paus för lunch och lampbyte på min bil, annars har vi jobbat på. Nu ska det köpas lister, foder och tapeter, sen är det färdigt. 


I badrummet går det också framåt. Kakel och klinker är på plats, fogat och klart. Taket är snart upp och lampor lika så. Dit in ska köpas foder, toastol och handfat. Sen ska duschväggar och duschblandare monteras. Väggarna kommer imorgon och rörmokaren har semester en vecka till, så lite till får vi vänta.